ISBILDNING PÅ SJÖAR - ÄNNU MER ISFAKTA!


2015-11-26           Klockan 20:00


Vad är det för faktorer som styr istillväxten? Varför lägger sig vissa sjöar snabbare än andra, trots att de är lika stora?
Pimpelforum har gjort en analys med hjälp av en sverigekarta nedan som förklarar varför olika sjöar beter sig så olika.


"En sjö ska ryka 3 gånger" - heter det.
Här förklarar vi lättfattat hur isarna bildas på sjöarna. Men väder och vind kan ställa till det.

En fantastisk isordlista av Johan Porsby finns avslutningsvis också tillgänglig nedan.


Obs materialet längst ned tillhör © Johan Porsby (isordlista).

I - VAD STYR ISBILDNINGEN PÅ SJÖARNA?

Många inbitna pimpelfiskare går säkert som "äggsjuka hönor" i väntan på att de första isarna ska lägga sig.
Det är ju inte att undra på eftersom pimpelfisket är så roligt och spännande och samtidigt "rent och friskt" att utöva.
Beroende på var man bor i vårt avlånga land så blir förutsättningarna helt olika för när man kan gå ut på sin "favoritsjö".
Bor man i norra delen av landet så behöver man sällan bekymra sig över isläggningen, även om klimathotet finns där också.
Kylan kommer som regel punktligt i den norra delen av landet och i fjällvärlden.
De flesta pimpelbitna i Norrland har som regel haft sin premiär i november - december. Men längre söderut är förhållanden mer komplicerade.


Fint pimpelfiske på Vombsjön i januari 2010. Vombsjön utgör en av Sveriges sydligaste sjöar.


Isförhållanden styrs av sjöns belägenhet, vädertypen och temperaturen...

Hur sjön kan få sin is styrs av många faktorer där den viktigaste är var sjön ligger i landet. Hur långt norrut ligger sjön?
Detta spörsmål är nog det mest primära eftersom vårt land är avlångt. Men nästa faktorer är också viktiga.
Hur högt ligger sjön? Ligger sjön på slättland? Befinner den sig i inlandet? På östkusten eller västkusten?
Blåser det ofta? Kan saltvatten föras med vindarna in över sjön och försvåra isläggningen? Ligger sjön i ett köldhål?
- Ja frågorna är många. Men just alla dessa invecklade faktorer styr isläggningen.
Till detta så kan man lägga de klimatförändringar som pågår just nu globalt.

Vårt avlånga land Sverige - Ett exempel:

Vi har i exemplet ovan "tippat" vårt avlånga land på sidan för att illustrera några exempel:
Om vi börjar längst i norr uppe i Norrbotten med "Sjö 1"där betingelserna är optimala. Det är långt norrut och långt till öppet hav.
Efter sommarens midnattssol så blir förhållanden omvända då mörkret faller snabbt vilket öppnar för kylan att etablera sig.
I regel så är vädret, utom i fjällen rätt så stilla vindmässigt med många klara och rejält kalla nätter.
Isfisket brukar komma igång redan början - mitten av november. Förhållanden kan ej bli mycket bättre!
Man kan pimpelfiska ända in i början av maj och rödingpimpel på en renfäll är en klassiker i solgasset!

Sjöarna "2 & 3" har i stort sett nästan lika goda betingelser men det skiljer litet. Sjö "2" ligger långt norrut, även den.
Men det som skiljer är att den ligger närmre kusten och kan påverkas av vind, vatten och ev. litet salt från öppet hav.
Östersjön så här långt norrut har dock en låg salthalt, men den finns där. Vinden är också påtagligare från havet.
Man kan pimpelfiska ända in i början av maj även här!

Sjö nummer "3" ligger ännu sydligare och kan påverkas någon enstaka gång av atlantiska fronter och oväder längre söderut.
Men även denna fiktiva sjö har mycket goda betingelser att få en bra isläggning. Men kan vara beroende av sin storlek.
Man kan pimpelfiska ända in i början av maj och rödingpimpel på en renfäll är en klassiker i solgasset även här!

Längre söderut "mitt i Sverige" (Uttrycket haltar som synes"), så påverkas dessa sjöar allt mer av västliga lågtryck.
Även om sjön ligger i inlandet så drar ofta de västliga lågtrycken förbi och ger blåst och mildväder med jämna mellanrum.
Trots detta så är förhållanden hyggliga på de medelstora och mindre sjöarna här. Sjö nr. "4" illustrerar läget här.
Den genomsnittliga starten här för isfisket är som regel tidigast i slutet av november och början av december.
I mitten - slutet av mars, ibland till början av april så kan man i regel pimpelfiska här.

Den markerade ljusblå "sjö nr. 5" får markera sydsvenska höglandet som kan ha blandade säsonger.
Dock så överväger de hyfsat fina isvintrarna här uppe runt Nässjö och Eksjö som har toppensjöar att pimpelfiska på.
Men vissa enstaka år så kan de milda vintrarna vara ödesdigra även här och då ge få tillfällen för isfiske.
Här går också gränsen för de mer knepiga islägena som då och då uppstår vid milda vintrar.
I mitten - slutet av mars, ibland till början av april så kan man i regel pimpelfiska även här, precis som i exemplet ovan.

Nu har vi kommit ned i den södra delen av landet på allvar.
Siffran ljusgrön sjö nr "6" markerar skogsbältet och utgör tillsammans med fiktiva sjöar 5,6,7 och 9 Pimpelforums bevakningsområden.

(Vi upprepar denna illustrationen för att du ska slippa och scrolla upp och ned hela tiden.)

Just nedanför sydsvenska höglandet ligger många sjösystem i det småländska skogsbältet.
Isläggningen kan variera beroende på tät skog och dalsänkor vilket innebär att isfiskesäsongen kan vara hyygligt lång här.
I genomsnitt så kan man börja isfiska här från mitten av december fram till början - mitten av mars.

De riktigt stora sjöarna Vänern och Vättern, illustrerat som "sjö nr 8" har helt andra förhållanden och blir sällan helt istäckta, med öppna sjöytor i mitten.
De har stora arealer och vattenvolymer. Vänern är som "ett stort innanhav" och Vättern har stora djup med stora vattenvolymer.
Sjöarna fryser men isarna blir lätt förrädiska och tragiska isolyckor inträffar, med dödlig utgång, nästan varje år.
För det mesta så sker fisket inne i vikarna och andra lugnare områden. Då bägge sjöarna har få öar så blir de mer vindkänsliga.
Dessa sjöar är också ständigt utsatta för de västliga lågtryck med regn och blåst som matas in under milda vintrar.
En omfattande båt och färjetrafik, kompletterad med isbrytare, främst på Vänern är ytterligare ett riskmoment man ska ta i en stor beaktning!

En sjö som är snarlik inte så långt bort är slättlandssjön Hjälmaren men den har litet lättare att få en bra isbildning.
Gemensamt för dessa tre sjöar är att fisket är fritt med reservation för lokala fiskebestämmelser.
Man ska alltså vara oerhört försiktig när man vistas på dessa isar som snabbt kan brytas upp.
Orsaken är alltså att sjöarna inte har en sammanhängande is över hela ytan utan flak kan brytas loss precis som på öppet hav.
Isfisket varierar högst betänkligt år från år och endast under bra vintrar kan man fiska 1-2 månader på Vänern och Vättern.



I västsverige, Halland och Bohuslän så påverkas sjöarnas isläggning av de västliga lågtryck som för med sig regn och blåst.
Här är också påverkan stor från själva havsvattnet som för med sig saltbemängd luft vid större lågtryck.
"Sjö nr. 7" får illustrera detta och förhållanden liknar dessa i Skåne och på Gotland.
Isarna blir lätt förrädiska och PF vill understryka att vi hela tiden talar om inlandssjöarna.
Havsisarna är av en helt annan betingelse och är mångdubbelt lömskare. Bara längst i norr kan havsisen påminna om inlandsjöarna.
Isfisket varierar högst betänkligt år från år och endast under bra vintrar kan man fiska 1-2 månader på dessa sjöar i västra Sverige.

Längst i söder, mellersta och södra Skåne samt på Gotland så återfinns de absolut sämsta betingelserna för isläggning, 8 & 9.
Här ligger sjöarna ständigt utsatta för mildväder många vintrar igenom. Havens påverkan är stor med saltbemängda vindar.
Som ni säkert begriper så försämrar saltet, (används som tö-medel på vägarna), isens förmåga att frysa till.
Omvänt så ger det medförda saltet att isarna snabbare bryts ned vid mildväder och dagsmeja.

Värmen kommer söderifrån och närheten till kontinentens landmassa, Polen och Tyskland för snabbt upp vårvärme.
Likväl så kan vissa mer bastanta vintrar ge fina isfisken månader i rad. Ibland kan isarna gå upp för att sedan återfrysa.
Det har t.o.m varit så att en "taskig is" har smält bort under en mildperiod. Därefter har kylan återkommit.
Detta har inneburit en säkrare is i den andra omgången. Inte allt för sällan har en dålig snötäckt is ersatts på detta viset.

Under mildvintrarna har ingen bärbar is förekommit alls. Medan kalla vintrar gett fiske fram till mitten - slutet av mars.
Men detta är mer sällsynt. I snitt så kan man fiska här sammanlagt under en månads tid.
Fiskeperioderna har sedan varierat så att man svårligen har kunnat bestämma en genomsnittlig period för fisket.
En tumregel är att fiske kunnat bedrivas cirka en månad från mitten av januari t.o.m. sportlovet i mitten på februari månad...

 

II - EN ISORDLISTA AV © JOHAN PORSBY

Pimpelforum hoppas därmed att denna lilla "skola" på hur isarna bildas och beter sig under olika betingelser är till nytta för dig!