Vår utrustning under luppen - III - Pimpelkroken



2024-10-29


Några färgglada 3-krokar för pimpelfisket.

I förra avsnittet så studerade vi skryllan,
Nu har vi snart närmat oss slutet eftersom vi nu studerar den minsta men kanske viktigaste delen av din pimpelutrustning,
-om man undantar isdubbarna förstås. - Vi talar om pimpelkroken!
Nu reder vi ut en del elementära delar på denna viktiga punkt,
och härmed kanske du blir litet klokare över vad fisken serveras i djupen.


Av S.Johansson:

Vi har nu kommit till en av de minsta beståndsdelarna i pimpelutrustningen,
men kanske den allra viktigaste, nämligen pimpelkroken!
Kroken är det stället där abborren ska fastna och det betyder där fisken ska hugga.
Kroken ska alltså utgöra den lilla ''munsbiten'' på pirken som ska locka till hugget.
Det är därför viktigt att kroken är både vass och lockande.

Litet krokfakta:

Förr i tiden så var det vanligtvis en rätt grov svart enkelkrok av härdat stål på en kedja,
(länk) som betades med ett urkramat abborröga.
Länge så var denna typ enkelkrok fabriks-monterad på Bergman-pirken.
Parallellt så fanns även 3-krokar I samma material men de var grova jämfört med dagens små nätta trekrokar.
I slutet av 60-talet, början på 70-talet så kom limkrokarna som även kallas epoxykrokar beroende på limmet.
De vann snabbt terräng just för de nya möjligheterna med färgsättningen.och de små storlekarna krokarna kan tillverkas i.
De blev också nättare i formatet med dagens storlekssystem.
Vi återkommer med krokstorlekarna litet längre fram.
I slutet av 70-talet introducerades garn-limkrokarna som en vidareutveckling på temat.
I sammanhanget så kom de fluoricerade färgerna fram på allvar.
Dessa färger ligger som grund till många av dagens krokars färgsättning.
Något år senare så lanserades garn-epoxykroken.
Det finns även enkelkrok med både epoxy och epoy-garn kombination.
I början av 90-talet så startade tillverkning av krokar I ett helt nytt material.
Krokar av kolfiber, sk. karbonkrokar gjorde sitt intåg.
Fördelen med dessa ska vara att de ej rostar som vanliga krokar kan göra om de blir utsatta för fukt en längre tid.
Vanligast är dock fortfarande den vanliga stålkroken.


Krokantatomi - en 3-kroks uppbyggnad. Fotnot: Skänkel kallas även "skaft".

Krokstorlekar:

Storleken på en "standard" pimpelkrok ligger i regel mellan storlek 12 eller 14.
Vid "finlir" så används storleken 16 eller 18,
och i extrema fall ända ned till storleken 20 eller 22 och då är det riktigt små krokar vi talar om.
Vid grövre fiske så gäller storleken 10, 8 eller 6 och i vissa fall ännu grövre.
Men detta är mer ovanligt och ofta så är det då tal om fiske efter gädda, gös eller lake,
om det är tal om ännu grövre krokar i storleken 6, typ 4 eller 2.
För nybörjaren gäller 12 eller 14 som är bra storlek vilket täcker ett normalt abbborrfiske.


Hos redskapshandlarna så säljs krokarna som regel på detta viset där man väljer krokarna från "kartor".

Några enkla grundregler:

3 stycken grundregler gäller beträffande en bra pimpelkroks egenskaper:
1) Den ska vara vass och hel.
2) Kroken ska ha rätt storlek.
3) Kroken ska locka abborren att hugga.

Det är viktigt att kroken har en ograverad skärpa.
En slö eller skadad krok betyder nästan alltid förlorad fisk eller missade hugg.
Byt ut skadade krokar eller vässa om det går i fall kroken bara är en aning slö.
Har du en "superkrok" som är skadad i en böj så kan du klippa bort den skadade krokböjen med en avbitare och då få en "2-krok"
Oftast så lönar det sig mest att byta ut kroken då det går snabbast och att de är så små att vässning är omöjligt.
Rätt storlek är a och o, -en för stor eller för liten krok stoppar chansen till ett bra fiske.
Vanligaste felet är en för grov krok till en för liten pirk.
Gången på pirken ''förstörs'' då den ändras och rörelserna blir stelare.
Något att tex. tänka på när man sätter på ett abborröga.
Omvänt så kan en för liten krok innebära förlorad fisk och missade hugg.
En för klen krok kan rätas ut eller gå av. Det innebär ''gärna'' en bitter erfarenhet när man kanske tappat en stor fisk.
Man får hitta en "gyllene medelväg" mellan en för kraftig krok och risken att tappa sin fisk på en för klen, ibland ett klurigt val...

Att kroken ska attrahera fisken är ju verkligt viktigt och därför är färgvalet och själva utseendet av stor betydelse.
En krok som funkar i vissa vatten i soligt väder kanske "strejkar" vid mulen väderlek eller vid snöfall eller annan nederbörd och vice versa.
Detta är något att fundera över.


Krokstorlekarna vid pimpel där storlekarna 10-18 används mest (rosa fält).

Vad styr ett korrekt krokval ?

Det beror helt på var man befinner sig men en god tumregel är följande:
"Tänk danskt för att fiska svenskt"
Det innebär att om du tãnker på hur den danska flaggan ser ut så förstår du också färgvalet.
Och det är alltså rött och vitt det handlar om.
Denna fãrgkombination benämns "De svenska grundfärgerna"!
Med rött och vitt på kroken så kan man som regel fiska av alla svenska sjöar med abborre.
Men de bästa råden hämtar du av dina rutinerade fiskekompisar vid dina hemmavatten,
för där får du de bästa och "hetaste" tipsen som styr rätt val av pimpelkrok för dagen.
Några "bra" färgval generellt sett är dock följande:
Rött och vitt (som sagt), Rött, vitt och grönt,
Orange och vitt, cerise och vitt, Rött och gult.


Tänk "danskt" = rött & vitt, så får du de svenska grundfärgerna!


Några skillnader i färgerna hos pimpelkrokar:
Längst t.v. en krok med epoxy som innehåller "vanlig" icke fluoricent färg.
Därefter, mitten t.v. en tre-krok med en fluoricent färgblandning.
Mitten t.h en fluoricerande krok i dagsljus och längst till höger samma krok i "mörker".
Skillnaden mellan fluoricent och fluoricerande färg är att den första återkastar mer ljus än den tar emot.
Den fluoricerande färgen är däremot självlysande, d.v.s. den "lyser i mörkret".


Förhållandet krokar-krokbete och pimpelfiskare...

Det finns i princip 2 typer av pimpelfiskare i detta avseendet.
Dels de mer traditionella pimpelfiskarna som gärna sätter en bit agn på kroken och de som nästan alltid kör utan krokbete.
Man kan generellt säga att de som "plocke-fiskar" på grunt vatten kör helst utan krokbete,
medan man gärna kan beta på ett urkramat abborröga, en maggot eller maskbit ute på djupare vatten.
Det finns även de som kör helt utan respektive "alltid med" krokbete.
Inget är vare sig "helt rätt" eller "helt fel" i detta sammanhang.
Det beror helt på hur man är som person och vilken typ av vatten man fiskar i.
Onekligen så vinner man i tid om man kan ''spara in'' momentet att sätta på respektive byta krokbeten.
Men tröga abborrar är aldrig fel att locka med en godbit på kroken!


Krokask av fabrikatet "Bonnand" (ett franskt märke faktiskt!),
anses av många som den absolut bästa och oömmaste förvaringsplatsen för pimpelkrokar.
Asken som är prisvärd och lätt, rymmer många krokar och håller väldigt länge, kanske hela livet!
En sann kvalitetsprodukt onekligen.


Vad kostar en bra pimpelkrok?

Priset på krokarna blir aldrig riktigt lågt om man väljer att köpa dessa helt färdiga,
eftersom det rör sig om ett rent hantverk.
En riktigt bra krok ska såväl vara av god kvalite som att vara välgjord rent "estetiskt" när det gäller färgsättningen.
Man kan få billigare krokar men de är ofta av betydligt sämre kvalitet.
Det brukar "straffa sig" när man fiskar om en fisk går förlorad eller att man missar hugg,
eller har en usel färgsättning som minskar chansen till napp.
Krokarna säljs oftast över disk eller i kassorna på stora "kartor" av vit frigolit där man kan plocka ihop sina favoritfärger.


Ett billigare alternativ:

Är man händig så vinner man snabbt på att göra sina krokar själv,
och man kan därmed perfekt skräddarsy sina "specialare" som man kan få vara ensam om.
Dock så ska man välja speciella, gärna långskaftade krokar för isfiske.
Färgpulver i favoritfärgerna finns hos de välsorterade redskapshandlarna.
Garnet köper du också där!


Tvåkomponents epoxylim är ett måste vid kroktillverkningen men hanteras med försiktighet.


Epoxylimmet du blandar färmassan i ska du undvika att inandas eller få på händerna.
Använd tandpetare och blanda s-m-å mängder lim-färgmassa åt gången.
När epoxy rörts samnan har du max ca 15 minuter innan det stelnar och blir obrukbart.
Det är svårt och tålamodsprövande i början men du lär dig snart efter litet träning.
Låt gärna någon hjälpa dig i början!
Mer om hur man gör sina egna pimpelkrokar finns ute på webben på t.ex. Youtube.


Håll ordning i din krokarsenal!

Att organisera sina pimpelkrokar är också viktigt och en tumregel är att ha få, men "infiskade" krokstorlekar,
och färger i början hellre än många olika oprövade som kan skapa förvirring vid ditt fiske.
Med ökande rutin så utökas din "samling" krokar automatiskt med tiden och du hittar "den rätta kroken för dagen".
Krokarna förvaras bäst i små askar med frigolitklädda insidor eller med magnetskenor.
Magnetskenor går dock ej till karbonkrokarna som är kolfiberbaserade.
Tänk på att alltid öppna dina krokaskar efter avslutat fiske för att undvika rostskador bland dessa.
Rosten bryter snabbt ned krokarna och de blir förstörda vilket är såväl kostsamt som onödigt.


Krokasken hos undertecknad, av fabrikatet Bonnand där det råder god ordning bland krokarna.

Pimpelkrokar sammanfattning:

1- Satsa på få färger och storlekar i början.
2- Grundfärgerna i svenska sjöar är rött & vitt, -"tänk danskt"!
3- Skräddarsy dina krokmönster efter ditt/dina hemmavatten.
4- Du sparar pengar genom att göra dina egna krokar vilket kan vara både roligare och mer fångsteffektivt än köpta krokar.
5- Krokmönstrets fångstförmåga kan bero på väder och ljus.
6- Välj rätt krokstorlek i förhållande till pirk och vad du ska ha för bete på kroken för att få korrekt gång på pirken.
7- Organisera dina krokar i lämpliga askar.

Här fick du litet fakta om krokarna som kanske gör dig till en ännu bättre pimpelfiskare.
Förhoppningsvis så serveras "den rätte kroken" i djupen av dig för den randige rovriddaren!