2024-11-12
ISFISKE EFTER ANDRA ARTER ÄN ABBORRE II:
|
Flickan på bilden som troligen heter Marika har fått en fin lake som synes. © Dan Olofsson 2003 Pimpelforum tackar Dan Olofsson för bilden - Klicka på den samma så kommer du till Dan Olofsson Fiske ! |
|
I Skåne är pimpelfisket inte på långa vägar lika omfattande som i resten av landet och det är ju inte så konstigt. Vi skåningar får vara "tacksamma" för varje vinter som erbjuder isar. Och därför så koncentreras också det mesta av isfisket kring "kärnfisket" efter abborre och ibland efter regnbåge i put & take vatten. Längre norrut är vintrarna mycket hårdare och isarna ligger nästan besvärande länge på sjöar och vattendrag. Men då är isfisket en räddning och ismete är en parallell sysselsättning med det mer traditionella pimpelfisket. Siktet ställs därför in på andra arter än just abborre och lakfisket nattetid från isarna är en av dessa litet annorlunda isfiskena. Det är det fisket som vi skall ta upp i detta avsnittet som kom inför säsongen 2004-2005. Materialet har fått en översyn hösten 2024 men är oförändrat som det är i nuläget. Dock så har länken till Dan Olofssons fiske ändrats. Mycket nöje ! Lake - Lota lota (Linné) är unik eftersom den är den enda sötvattenlevande arten bland torskfiskarna. Den kännetecknas av att huvudet är brett och underkäken har en skäggtöm vilket är karaktäristiskt för torsksläktet. Skäggtömmen fungerar som sinnesorgan vid födosök Den har även en kort tömtråd vid de främre näsöppningarna, kroppen är långsträckt med små närmast rudimentära fjäll. Sidolinjen är tydlig genom att den är bred och ljus. Närmast är laken släkt med långorna som den liknar med undantag för den brokiga färgteckningen som kan vara ytterst variabel. En säregen rödgul variant är de sk. "guldlakarna" som förekommer i tre geografiska raser inom sitt utbredningsområde. 
4-6 år gammal mäter fisken 40 cm och väger runt ½-kilot och de största lakarna (från Sibirien) har uppmätts till imponerande 100 cm och 25-30 kg vid en beräknad ålder av 15-20 år. I Sverige räknas fiskar på 5-6 kg som mycket stora. Laken trivs bäst i sjöar och vattendrag där strömmen inte är allt för stark och som helst har kallt och klart vatten. Den förekommer även i brackvatten som i de tyska haffen och i Österjöns kustområden. I Alperna har lake påträffats i sjöar på mer än 1000 meters höjd och i Skandinavien upp till ca. 500 m. Den är ett utpräglat nattdjur som tillbringar dagen passivt under sten, rötter o.d. Unga individer livnär sig på dagsländelarver, hoppkräftor och andra kräftdjur samt musslor och snäckor. De äldre lakarna är glupska rovdjur som drygar ut den nämnda kosten med abborre, mört, gärs, nors och sandkrypare. Den är dessutom en beryktad romkonsument som kan göra stor skada på ädelfiskbestånden. Lakhanarna drar sig inte heller för att äta rommen av sin egen avkomma vilken innehåller en stor oljedroppe vilket ger rommen samma täthet som vatten. Den äter mest vintertid medan den drar ut på djupare och kallare vatten sommartid. Laken leker i dec-mars vid +0,5 till +4' C på 2-50 meters djup över sand, grus eller lerbotten. Yngre djur föredrar floder eller älvar att leka i och äggantalet hos laken kan variera mellan 35000 - 5 miljoner ! Äggen är pelagiska (driver fritt i vattenmassorna tack vare oljedroppen) vilket är typiskt för torskfiskarna och kläcks på ca 1½ månad. Ynglet är bara 3 mm långt och sprids i det fria vattnet och lever på gulesäcken i ca 3 veckor. Sedan befinner sig ynglet i de översta vattenlagren där det livnär sig på plankton. Vid en längd på 6-7 mm söker de sig in mot strandregionen och på hösten är de kolsvarta och mäter 10-15 cm. Då kan man finna dem i rinnande vatten under stenar eller vid sjöstränderna. Tillväxten varierar mycket från sjö till sjö men könsmognad nås i allmänhet efter 2-3 år där den dock växer snabbast i mellersta Östersjöns skärgårdar. Laken fiskas med not, bottengarn, laxstrut och sättkrok (ålkrok) agnad med mask eller fisk och fångas under lekvandringarna. Den är mycket seglivad och är tålig vid transporter, säljes färsk och isad och köttet är fast och välsmakande. Stuvad lake är välkänt och levern anses som en delikatess, dock är kvicksilvret i vissa sjöar ett problem då detta ansamlas just i levern. Skinnet garvades till klädesplagg (!!) i Sibirien. Dessutom är laken en uppskattad sportfisk speciellt om vintern och de sk. "lakkojorna" på Vättern är ett begrepp. Annars är sjön Skagern utanför Mariestad den mest välrennomerade fångstlokalen som släppt i från sig många storlakar. Lakfisket är kanske det fisket där de grövsta fiskedonen krävs om man undantar riktat pimpelfiske efter t.ex. gädda. ABU Pimpel-2 eller liknande grova spö med integrerad rulle är det minsta man måste ha för detta fiske. Men det mest optimala är att man skaffar ett kort spö för marint isfiske samt på detta monterar en multiplikatorrulle. Modell Ambassadeur 5000 samt en kraftig lina är nog den bästa lösningen för denna synnerligen starka fisk som likt ålen kan ta spjärn i hålet. Spöklingan bör vara omkring 30 cm lång samt ganska styv. Rullen bör minst rymma mellan 75-100 meter lina, då laken i vissa större vatten förekommer mest på djup som ligger från 30 meter och nedåt. De bästa linorna är typ "Fire-line" som är avsedd speciellt för grovt isfiske eller fiske vintertid för att undvika nedisning och linbrott. Motsvarande monofilamentlina (vanlig nylon) bör inte understiga 0,35 mm i diameter. 
 Du bör ha en riktigt grov utrustning när du skall ut och isfiska laken. Ett stort hål behövs inte bara därför att laken kan bli kraftig utan också därför att även en lake på ett par kilo kan vara svår att få upp genom borrhålet. Den snor sig omkring linan på samma sätt som ålen och får den en chans tar den spjärn med stjärten i den undre iskanten vid borrhålet. Isborret bör därför vara av den stora varianten med en diameter på mellan 150- 200 mm. Annars så kan man borra tre hål i "klöverform" och sedan ta bort mittbiten. Bilden nedan visar hur detta går till.  Borra tre hål som på bilden, ta sedan bort mittbiten och du har fått ett stort hål i stället. Själva tacklet kan utföras på en rad olika vis men gemensamt för alla varianterna är att det skall såväl dofta som låta om arrangemanget. Ovanför tacklet placeras en lockande attraktor: En klassisk montering är en bläckfiskliknande tub som är konstruerad med hjälp av tuben (röret) från en tops som man rengör öronen med. På denna monteras strimlor gärna i vitt och rött från en bärkasse eller liknande. Under detta kommer själva lockskeden där den oerhört allroundbetonade Wiggler-pirken fått stå modell i bilden nedan. I sin tur under detta kommer antingen en länk som går till en anordning som ger ett skramlande ljud ifrån sig. Förr när de gamla ölburkarna fanns så kunde man använda de avdragna trekantformade aluminium kapsylerna, men dessa är borta idag. Nu kan man själv klippa eller stansa ut aluminiumbitar eftersom metallen är så lättbearbetad. Kroken bör apteras under lockskedarna med ett beteslås så att denna kan kopplas loss för att underlätta vid agnbyte.  En variant på ett komplett laktackel: 1 - attraktor, 2 - pirk, 3 - undre lockskedar samt trekrok (principskiss). Annars kan man som på bilden ovan skaffa några överblivna spinnarskedar och montera dessa parvis eller om tre strax under pirken. Sist avslutar man med en vass men kraftig 3-krok som också skall kunna rymma agnet som lämpligtvis görs av strimlad abborre där benet tagits bort. Bitarna strimlas upp i bitar och apteras på kroken. Så här skär du ut filestrimlor: Lägg agnfisken på ena sidan och tvärskär några snitt med 5-6 mm mellanrum ned till ryggbenet. För ner kniven i det bakre snittet, skär framöver utmed ryggbenet så att fiskstrimlorna lossnar. Så här apterar du filestrimloma: Dubbelvik strimlan med köttsidorna mot varandra. Stick krokspetsen genom dubbelvikningen och räta ut strimlan på kroken. Enklast går det om man kopplar bort kroken från beteslåset därav denna montering. Under fiskets gång får man då och då byta agn eftersom det urlakas successivt. Även fiskagn av strömmingfilé, nors etc duger mycket väl. Laken är en fisk som till skillnad från abborren (vilken mer går på ljud,och rörelser) använder sig mest av luktsinnet eftersom den är ett nattaktivt djur. Därför så är mäskning en näst intill avgörande faktor i samband med fisket efter denna. Fiskdieten laken har är dessutom en underlättande faktor då du med fördel kan använda abborrar som du pimplat upp innan och göra ditt mäsk på. Men även mört och andra vitfiskar kan användas med fördel. Du skall ju dessutom använda abborren som agn senare i ditt fiske. Ca 25-30 mindre abborrar behövs, några stenar som bör vara ca runt 5-7 cm i diameter samt några vanliga plastpåsar för matförvaring (3-5 l). 1-liters mjölkkartonger kan också gå bra att använda. Is är lättare än vatten därför så behövs stenen. Så här gör du mäskblandningen: Mal abborrarna i en köttkvarn. I botten på varje påse/mjölkkartong lägger du en sten och fördelar fiskfärsen lika mellan förpackningarna. Några av abborrarna filear du och skär i centimeterstora bitar. Även de fördelas jämnt i påsarna/kartongerna. Fyll på vatten knyt ihop påsarna eller förslut mjölkförpackningarna med tejp, gem etc. och ställ dessa i frysboxen. Några dagar innan man tänker ge sig ut på lakfisket mäskar man på en lämpligt vald plats i sitt fiskevatten. När du mäskar så skär du givetvis upp och kränger av påsen eller mjölkkartongen och skickar ned isblocket av fisk och sten där nu stenen utgör det naturliga sänket. Lämna inte kvar påsarna eller kartongerna på isen ! Ska man fiska under dagsljus mäskar man på djupt vatten, t.ex i en djuphåla eller i skiljet mellan jämn botten och en djupt liggande undervattensgrynna. Andra lämpliga platser är djupkanter i närheten av ett tillopp eller utanför grundvattnen som består av sand eller sten. Nattfisket är i regel att föredra och då kan man mäska på betydligt grundare blandbottnar där du har en mix av sand,grus och sten i närheten av mynningsområden. Även utanför vassar och undervattensgrynnors hyllavsatser kan man mäska på. Men nattetid så förkommer givetvis laken även inom de djupare regionerna som den uppehåller sig på under dygnets ljusa timmar. Sättet att pimpelfiska efter laken skiljer väl sig entligen inte så mycket från abborrfisket då man i detta går mycket "på känn". Väl känt är ju att man som en rutinerad pimpelfiskare känner när abborren är framme och stöter på blänket eller tar detta försiktigt. Man känner då att linan "slackar" och man gör mothugg. Så långt är lakfisket bekant men kruxet är att det hela är ett än mer vässat "känselfiske", samtidigt som du är hänvisad till en avsevärt tyngre och klumpigare utrustning. Det duger inte att komma med "plockespöna" du har efter småabborrarna i vassruggen eller på grynnan. Lakpimpelfiske är ett utpräglat bottenfiske. Man kan därmed påstå att det är ett slags pimpelfiske som verkligen går på känn. Fisketekniken är enkel och ska utövas både passivt och aktivt. Man börjar med att släppa ned ändtacklet till bottnen så att man får slaklina. Sänk sedan spöt till ett par decimeter från hålet och veva in slaklinan så att den blir sträckt. Börja sedan med att dunka pirken (som du agnat med fisk) i botten precis som "vid vanlig abborr-pimpling) så att bottensörjan virvlar upp ! Hur detta går till finner du i Taktik nr 1 om du mot alla förmodan missat detta avsnitt i fisket. Upprepa detta några gånger. Ljud och dofter sprids i omgivningen vilket lockar fram laken till ändtacklet. Med lockblänket liggande på bottnen tar man hem eventuell överskottslina så att linan är sträckt. Därefter övergår man till att några gånger långsamt resa upp lockblänket men med kroken liggande kvar på bottnen. På så sätt "släpar" ändtacklet med sitt förföriska fiskagn över bottnen och lockar laken till att hugga. Har du nu dessutom ett arrangemang som skramlar,så kan du skaka spöt upp och ned och på så sätt "ringa i klockan" så att laken hör detta.  Lake som huggt på ett arrangemang med den suveräna Wiggler-pirken. Bild - © Dan Olofsson 2003 En annan variant är att med sträckt lina darra med spöhanden. Förmodligen uppfattar laken lockblänket då som ett skadat byte och går till attack. Hugget mot kroken uppfattas genom en dragning i linan - kroka då direkt! En ytterligare variant är att lyfta upp hela ändtacklet ett par meter från bottnen och sedan släppa det samtidigt som man ger löslina. Lockblänket arbetar sig då ut i sidled och lägger sig på bottnen en bit från hålet. Där låter man det ligga stilla ca 1/2 minut. Därefter tar man långsamt hem linan så att ändtacklet "hasar" på bottnen fram till hålet. Om du känner något motstånd, håll då stilla 25-30 sekunder. Kroka därefter direkt! När du fått in ändtacklet till centrum av hålet övergår du till någon av de tidigare beskrivna fiskemetoderna. Emellanåt kan man prova att göra en halv minuts paus med ändtacklet stillaliggande, då laken ibland föredrar ett stillaliggande agn. På så sätt kan man även "meta upp" fisken. Fiskar du efter laken i dagsljus så skall du täcka över hålet med isörja eftersom lakens ögon är byggda för mörkerseende. Annars riskerar du att skrämma bort fisken från hålet då den blivit bländad av det allt för skarpa ljuset som borrhålet har skapat. Man kan också påstå att mulna dagar och/eller tjockt snötäcke på isen är att föredra framför de med solsken/blankis i detta sammanhanget. Dagtid är dessutom laken passiv och förflyttar sig ogärna vilket innebär att du som fiskare måste flytta dig mer istället. Det ställer sannolikt högre krav på fler uppmäskade hål än vad du behöver nattetid. Just under dygnets mörka timmar är laken aktiv i sitt födosök och du kan då sitta kvar i ditt hål betydligt längre än under dagen. Då kan det löna sig att fiska länge i ett hål, särskilt på ett område där man vet det förekommer lake. Nattfisket anses som allra bäst vid nymåne då det är som mörkast eller vid mulet väder. Nattfisket är alltid speciellt oavsett när detta sker på året. Sommartid är det fyllt av nattens ljud och den magi som omger solens upp och nedgång. Men den gemensamma nämnaren är att vi människor inte är nattdjur av naturen utan att vi har skapat möjlighet att vara aktiva under natten tack vare våra artificiella ljuskällor. Ute i naturen bör vi trots allt vara sparsamma med ljuskällor eller ännu hellre utesluta dessa helt i möjligaste mån. Vårt mörkerseende påverkas avsevärt av bländande ljus och det tar uppåt 30 minuter innan vi återfått fullgod mörkersyn. Våra ögon består av stavar och tappar där tapparna är vårt främsta instrument i vårt seende dagtid. Vi kan urskilja rörelser, kontraster färger mm men nattetid är det stavarna som är avgörande för att samla in så mycket ljusfotoner som möjligt. Dessa är tyvärr sämre i sin funktion och vi kan t.ex. ej se i färg och nattseendet är som bekant mycket känsligt för skarpt ljus. Men vid mörkerfiske på is måste man ha tillförlitliga skarpa ljuskällor att kunna ta till vid behov. Därför så måste vi ha ljus med oss ut och kraftiga pannlampor är nära nog ett måste för att kunna bedriva ett fungerande nattfiske. Pannlamporna ger oss också en vettig rörelsefrihet med båda händerna när man fiskar. Självklart så bör du har en dubbel uppsättning av så väl batterier som lampor om de skulle bli fel på något av dessa. Idag finns dessutom de sk. diodlamporna att tillgå vilket skapar en energisnål ljuskälla som är såväl lätt och smidig att bära med en lång brinntid. Har du sedan uppladdningsbara batterier istället för vanliga är det en viss fördel. Batterierna bör du förvara i en ask i innerfickan utan att dessa riskerar bli kalla eller kortslutas mot varandra. Undvik i möjligaste mån att blända varandra och lys inte onödigtvis ned i hålet då laken kan skrämmas bort av ljuskäglorna.  Pannlampan ovan är av senaste teknik med energisnåla lysdioder, (Nobelpris 2014), som ger ett kraftfullt men ändå behagligt ljusflöde. Nattfisket innebär också en extra säkerhetsrisk när du går på is under mörker. För det första så skall du verkligen förvissa dig om att isen är garanterat säker och att det ej finns vakar eller råkar i närheten av fiskeområdet. Du skall aldrig, åter aldrig fiska själv nattetid för om olyckan skulle vara framme är du mycket illa ute. Att i mörker ensam gå och plurra kan betyda en oerhörd olycka och oddsen är ytterst små att du klarar dig ensam i en sådan sitution. Det optimala är att vara minst tre eller ännu fler och ej gå allt för nära varandra vid förflyttningen ut mot fiskeplatsen. Använd kraftiga strålkastare under förflyttningen för att lysa långt fram över ismassorna framför dig. Det finns uppladdningsbara lampor till låga priser att köpa hos välsorterade fritidshandlare. Att ruska av hålen efter avslutad mäskning på fiskeplatsen för att lättare finna dessa (särskilt om det är snöfall) är också bra. Vår fina tekniska utveckling har detta sammanhang blivit till en sann välsignelse med alla nya moderna hjälpmedel. Kompassen är undantagen förstås men skall alltid ingå i din utrustning om det t.ex. skulle bli fel på din GPS. Annnars är just GPS:en det senaste navigationshjälpmedlet där en sk. kartplotter i fickformat är en sann revolution ! Du kan enkelt lägga upp rutter och bäringar som tryggt och säkert för dig till och ifrån fiskeplatsen. Genom att markera dina hål ("MARK") på din navigator kan du hitta vart och ett utan att ens ruska av hålen eftersom man på metern när kan navigera rätt. Det betyder att du lätt kan röra dig säkert på isen i mörker och hitta tillbaka "i dina egna spår" då navigatorn även ritar ut hur du har förflyttat dig senast. Dock så förutsätts alltid en stor uppmärksamhet eftersom isen kan ha förändrats sedan du var ute sist. En råk kan ha gått, en isbrunn kan ha uppstått eller ännu värre, en isränna kan ha brutits av en isbrytare etc. Var därför noga med att noga kontrollera din fiskeplats och vad som gäller just där innan du börjar att fiska. Glöm ej heller en extra uppsättning batterier till din navigator !  Garmin GPS 60 C är en sk. "kartplotter" och är en av de bästa handhållna navigatorerna på marknaden.
Mobiltelefonen är i sin tur ett viktigt redskap att kontakta sjöräddning, ambulans etc. med. Numera så gäller "smarta mobiler" fullproppade med appar. Där den nya 4-G och aningen äldre 3-G teknologin,. öppnar för nya tjänster förutsatt att det finns täckning (master för detta) nära fiskeområdet. Andra funktioner som ficklampa, inbyggd GPS, spårning och kartfunktioner ger denna typ av telefon ett enormt spann av tekniska möjligheter. Mer om detta kan du läsa på fliken Utrustning i avsnitt 9 och 10! Tänk på att ha en vattenskyddad telefon och håll den varmt i innerfickan. Som ett enklare alternativ så kan du och dina fiskekollegor även dela på några billiga walkie-talkie som kostar ett par hundralappar stycket. På så sätt kan ni upprätthålla en löpande kommunikation mellan er om avståndet är 50 meter eller mer. En pulka eller spark avlastar dig eftersom bördan är tyngre än vid vanligt isfiske vid transport till och ifrån fiskeplatsen. Har du dessutom fått ett lyckat fiske med många tunga lakar så förstår du vikten (!) av detta ännu mer. Under mörkerfisket har man dessutom en förmåga att frysa mer eftersom det är kallare nattetid som regel. Dessutom så sitter du still under långa perioder så det är viktigt att du klär dig varmt och rätt. Täta skodon, vantar, handskar mm är också viktigt där neoprenehandskarna är att föredra då de ger en vettig rörelsefrihet vid fisket. Man blir dessutom hungrig under nattfisket så ett par termosar med varm dryck och / eller soppa är ett måste som skall ingå i utrustningen. Smörgåsar, choklad mm är också viktigt att ta med eller varför inte varmkorvar i termos med vatten du värmt korvarna i. Några korvbröd, senap och ketchup och du kan överraska dina kompisar med något riktigt gott ! Alkoholen är bannlyst och är någon i laget benägen för detta så är det bara att avbryta fisketuren eller lämna denne hemma tyvärr. Säkerhetsmarginalerna vid mörkerfiske är nästan orimligt små och ger noll i utrymme för denna typ av snedsteg... Den mest kända laksjön i Sverige är utan tvekan Skagern nära Mariestad i Västergötland. Laken finns även ganska rikligt i följande uppräknade sjöar: Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mjörn (Västergötland) och Mälaren är andra berömda vatten för lake. Du kan garanterat få tips på en sjö som ligger nära dig vilken bör innehålla lake !  En härlig pimpel-lake ! Bild - © Dan Olofsson 2003 1 - Välj en grov utrustning ämnad för lakfiske, klena pimpelspö, tunna linor, lätta pirkar mm. för abborre duger ej här. 2 - Sök laken på kända lokaler där den ofta uppehåller sig, gärna även under dygnets ljusa timmar, -t.ex. på lekplatserna. 3 - Tänk på att den är ett nattdjur som är passiv under dygnets ljusa timmar och du måste söka den aktivt under dagfisket. 4 - Lakpirkar skall såväl höras som dofta: Ha monterade lockskedar som skramlar på pirken och en bit abborre, strömming, nors etc. på kroken. 5 - Mäskning är nästan ett måste för att locka fram laken om man nu inte fiskar under leken och vet var lekbottnarna finns. 6 - Lakfiske är ofta = mörkerfiske och säkerheten är ytterst rigorös: Ha alltid starka ljuskällor med dig samt gå ej ensam. 7 - Isdubbar, livlina , kompass, GPS-navigator och mobiltelefon är oumbärliga där de tre förstnämnda är obligatoriska ! 8 - Lakfisket är ett fiske med mycket "känsla" i och det kan ta litet tid att lära så bli inte modfälld om du inte lyckas i början. 9 - Gör det bekvämt för dig och kläd dig varmt för nattfisket är kallt. 10 - Mat och varm dryck är ytterst viktigt att ha med sig under mörkerfiske och det ökar trivseln dessutom. 11 - En pulka att dra prylarna i är nästan obligatorisk eftersom du har betydligt mer med dig ut och in (efter fångst) än vid vanligt isfiske. 12 - All alkoholförtäring i samband med detta fiske är bannlyst och innebär en mycket stor fara för alla om det förekommer. God tur ! |
